GP Ledare: ”Alla de maktordningar vi berör i vår politik hänger ihop”

GP Ledare: I ledarsidans intervjuserie med företrädare för partierna i göteborgspolitiken har turen kommit till Stina Svensson, gruppledare för Feministiskt Initiativ i kommunfullmäktige.

Detta är första mandatperioden för dig och F! i Göteborgs kommunfullmäktige. Vad är era stora förtjänster under den här tiden?

– Det viktigaste är att vi har jobbat med tillgänglighetsfrågan i staden. VI har satsat på att få bort enkelt avhjälpta hinder i Göteborg – i offentliga miljöer och på offentliga platser. Det är viktiga frågor för personer med normbrytande funktionalitet. Till det här arbetet räknas även appen där man kan anmäla hinder i Göteborg. Det var ett positivt inslag.

Används den mycket?

– Ja. Vi stärkte upp det arbetet med en extra tjänst för att ta emot anmälningar och följa upp dem. Så den är vi väldigt glada över. Det är inte tillräckligt, det behövs göras betydligt mer.

Som?

– Det kan handla om trottoarkanter som måste anpassas på spårvagnshållplatser. Offentliga lokaler ska tillgängliggöras. Att kunna få vara delaktig i samhället på lika villkor är viktigt.

Och få bort de gamla spårvagnarna?

– Kanske det. Men det här är en av frågorna. Och sedan har vi satsat på att få in mer socialsekreterare inriktade på barn och unga, vi har ökat resurserna till kvinnojourerna och ökat friskvårdsbidraget för kommunanställda.

Ni kämpar främst om vänsterväljare i Göteborg, vad skiljer er från Vänsterpartiet vad gäller ideologi och politisk inriktning?

– Det som vi har påverkat mycket är språket och de andra partierna har fått skärpa till sig vad gäller feminism och antirasism. Man kan inte vara tyst när vi kommer in i ett rum eller debatterar i kommunfullmäktige. Vår ideologiska grund är antirasistisk feminism. Jag upplever att alla andra partier har behövt skärpa till sig i de här frågorna. Det pratas mer om feminism.

Betraktar ni er själva som ett socialistiskt parti?

– Nej det gör vi inte. Vi är ett feministiskt och antirasistiskt parti. Klass är ju också ett begrepp som ingår i den intersektionella analysen det vill säga att olika maktordningar som kön, klass, etnicitet, hudfärg, funktionalitet samverkar och förstärker varandra och vi har politik både på riks- och lokalnivå som avspeglar detta. Alla de maktordningar vi berör i vår politik hänger ihop. Vår politik handlar om mänskliga rättigheter och den politiska skalan handlar inte längre om vänster och höger utan även frihetlig kontra auktoritär. Vi är mer åt vänster men också åt det frihetliga hållet.

Vad skulle du säga är Göteborgs främsta utmaningar och vad i er politik berör dessa?

– Det är segregationen i Göteborg och de socioekonomiska klyftorna, det är livsavgörande frågor för väldigt många. Det arbetet behöver stärkas betydligt. Men vi vill se att det byggs fler billiga, eller inom rimliga hyresnivåer, lägenheter.

Hur gör man det?

– Vi har i tidigare budget, från 2016–2017 ett krav på att det ska byggas till maximalt en kostnad om 1100 per kvadratmeter. I nästföljande budget ökade det något för att följa index. Det är ett sätt att göra det på.

Hos vem ligger felet idag att det är dyrt att bygga?

– Jag tror att vi i Göteborg behöver ställa krav när vi upplåter mark till byggande. Det går att ställa krav beroende på vem vi bygger för. Vi vill att en större andel av den planerade nybyggnationen i Göteborg ska byggas med ekonomiskt utsatta grupper i åtanke.

Segregationen tar sig flera uttryck utöver boendet som färdigheter i svenska språket, ojämlik tillgång till trygghet och i vissa områden har kvinnor sämre chanser att ta sig ut i arbetslivet, hur ser ni på de här problemen?

– Det tyngsta problemet vi ser idag är den djupa nedmonteringen av välfärden sedan 1990-talet. För att motverka segregationen måste välfärden stärkas. Det handlar bland annat om att få en jämlik skola och hälsa. Makt- och demokratifrågan är väldigt viktig. Makten och inflytandet är större i områden där det bor rika än vad det gör i socioekonomiskt utsatta områden.

Men är segregationens orsak att skolor inte får tillräckligt mycket pengar?

– Njae, det är en del i det. Det segregerade samhället med växande skillnader i inkomster, ekonomisk trygghet, psykosocial hälsa och förväntad medellivslängd är ett faktum. En fungerande välfärdspolitik ska motverka strukturell diskriminering och verka för att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett.  Andra delar är möjligheten att få jobb och vi ser i Sverige en omfattande diskriminering på arbetsmarknaden mot de som inte har ett svenskklingande namn eller som har annan hudfärg än vit. Det finns mycket fakta och forskning på det. Arbetslösheten bland utrikesfödda är mycket högre – männen står långt ifrån arbetsmarknaden och kvinnorna står ännu längre bort.

Och det är diskrimineringens fel?

– Det är en del i det. Och det hänger ihop med bostadsmarknaden. Har man inte jobb så får man svårt att få en bostad. Och mycket av välfärden handlar ju om att få en jämlik ekonomisk trygghet.

I regeringens långtidsutredning konstaterades att justerat för grundfärdigheter så hade utrikesfödda i själva verket en något högre andel arbete som krävde högskoleutbildning. Det vill säga: Har man rätt färdigheter och kunskaper så tycks skillnaden vara försumbar mellan utrikesfödda och inrikesfödda. 

– Det vi ser i Göteborg är att arbetslösheten har sjunkit. Den har varit väldigt hög. Sedan är inte gruppen utrikesfödda homogen. Det finns givetvis olika utfall vad gäller möjligheter till jobb och bostad. Det jag menar är att vi mer generellt bör stärka välfärden. Vi bör även problematisera situationen för socioekonomiskt svaga områden och se hur makt och inflytande är ojämlikt fördelat.

Ett parti som i stort sett inte existerade tidigt förra året har fått nästan en femtedel av opinionsstödet i mätningarna, hur ser du på en så snabb svängning i opinionen?

– Huvudorsaken är Västlänksfrågan som de driver hårt. Det är spekulation givetvis, men det kan vara så att många är trötta på de så kallade ”traditionella partierna” som Socialdemokraterna och Moderaterna.

Hur tycker du att man ska göra i Västlänksfrågan och med opinionen mot den?

– Man ska absolut inte ignorera opinionsyttringar. Jag tycker att det är ett fantastiskt jobb de gjort med att lyfta frågan. De är enträgna och kämpar verkligen. Det är ju en bra del av demokratin att man faktiskt kan påverka. Demokratin är oerhört viktig. Jag ska inte säga att demokratin är under attack, men demokratin är idag hotad av partier som vill inskränka demokratiska rättigheter.

Vilka vill det?

– Jag talar om nationalistiska partier som Sverigedemokraterna.

Vilka demokratiska rättigheter kommer de inskränka?

– De vill bland annat inte att HBTQ-personer ska kunna leva i frihet från diskriminering och de vill införa sambeskattning med mera. Ser vi till en del liknande partier i Europa som har majoritet så har de inskränkt yttrandefriheten, HBTQ-personers rättigheter inskränks, kvinnors rättigheter inskränks. Även att statlig media kontrolleras. Men om vi går tillbaka till Västlänken så är möjligheten att protestera eller yttra sig en viktig del i demokratin. Dom är många som protesterar mot Västlänken och till synes en homogen grupp.

Vad spelar det för roll att de som protesterar mot Västlänken är en homogen grupp?

– Det spelar ingen roll. Jag pratar bara om demokratin och att den är viktig i ett samhälle. Jag tycker att det är ett fantastiskt arbete som de gör. Jag vill egentligen bara trycka på möjligheten till makt och inflytande ser olika ut. För att få möjligheten till ökat demokratiskt inflytande behöver vi stärka föreningsstödet över staden och stärka det demokratiska arbetet i områden där exempelvis valdeltagandet är lågt.

Det har varit en del skandaler under innevarande mandatperiod, exempelvis med Göteborgs kommunala verkstad där anställda gav släktingar förmånliga reparationer. Hur vill F! motverka detta?

– Sådant kan man förhindra. Någon exakt politisk åtgärd kan jag inte på rak arm ge. Det som är det viktiga i detta är öppenhet, transparens och tydlighet.

Men vad är det gällande öppenhet som har saknats i exempelvis fallet med Göteborgs kommunala verkstad?

– Det är att de som jobbar i de kommunala bolagen rättar sig efter regelverken. Och gör man inte det så får man väl se vad man ska göra åt det och undersöka om man överhuvudtaget är lämpad att jobba där. Jag tror att man kan förhindra många problem om man är transparent.

Om tillgänglighetsfrågorna var er paradgren denna mandatperiod. Vad får huvudrollen nästa mandatperiod?

– Vi kommer fortsätta att jobba med tillgänglighetsfrågorna. Bland annat kommer vi att kämpa för att färdtjänsten ska vara tillgänglig dygnet runt – det är den inte idag. Vi vill också på sikt jobba för gratis kollektivtrafik – det är en regional fråga men vi ställer även upp till regionen. Vi vill även permanenta stödet till kvinnojourerna.

F! Göteborg