På utbildningsdag för Göteborgs råd

Den 7:e maj hölls ett utbildningsseminarium i rådhuset för nya rådsmedlemmar om hur stadens råd fungerar och hur råden påverkar de olika politiska nämnderna och styrelserna i staden.

I Göteborg finns sex centrala råd: funktionshinderråd, pensionärsråd, HBTQ-råd, rådet för integrations- och samhällsgemenskap, romska rådet och Sverige-finska rådet. I råden samlas politiker, tjänstepersoner och personer som företräder invånarperspektivet. De sistnämnda kan vara företrädare för organisationer som arbetar med en viss grupp eller fråga. Råden fungerar som viktiga remissinstanser och påverkar den politiska processen med kunskap och erfarenheter i en viss fråga.

Gudrun Tiberg, ersättare kommunfullmäktige, ersättare SDN Örgryte-Härlanda och ledamot fullmäktige för Göteborgsregionens kommunalförbund, rapporterar från utbildningsdagen.

Om staden

Dagen inleddes med att Lisbeth Nilsson, från avdelningen för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder på stadsledningskontoret, berättade om staden och dess organisation. Lite intressanta fakta: Göteborg har nu över 50 000 anställda och 1175 politiker. 23 procent av stadens invånare kommer från andra länder. Hela 7200 personer flyttade till Göteborg 2013, så staden växer. 18 procent av stadens budget går till äldreomsorgen.

Medborgardialog

Kommunalrådet Marina Johansson (S) påpekade sedan vikten av medborgardialog. Ett problem som lyftes från publiken är att många medborgare har svårt att komma loss på de tider stadsdelsnämnderna och de olika råden möts.
-Vi vill ha in synpunkter och ser att vi behöver göra på många olika sätt för att nå alla olika sorters människor, svarade Marina.

Mänskliga rättigheter och normkritik

Anna-Karin Jansson, från enheten för mänskliga rättigheter på stadsledningskontoret, har som ledord ”en stad för alla”. Hon menade dock att vi måste ställa oss frågan om alla verkligen blir inkluderade idag och om alla ges likvärdiga möjligheter. Ett exempel är den fritidsvaneundersökning som nyligen gjordes i Göteborg. Där undersöktes hur stor del av stadens budget som gick till flickors respektive pojkars fritidsaktiviteter och den visade på en ojämn fördelning där flickor förfördelades. Anna-Karin ställde sig frågan hur svaret hade blivit om även parametern funktionsvariation funnits med. Hon konstaterade att normkritik är ett begrepp som behöver genomsyra arbetet i stadens olika råd.

– Varför finns det inte en FN-konvention om ”avskaffande av all slags diskriminering av män,” frågade Anna-Karin. Svaret kom från publiken, det är för att män är normen. Och detta gäller för många olika områden. Göteborgs invånare ska ges likvärdig service. Det betyder inte att alla ska behandlas lika, utan ges likvärdiga möjligheter.

Anna-Karin gick igenom de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsuttryck och ålder. Råden ska arbeta med samtliga. Göteborg har som enda stad i Sverige ett HBTQ-råd vilket är ett viktigt steg.

Ordning på ärendena

Björn Johansson är ärendecontroler i staden. Han är den som har koll på var i processen alla olika ärenden finns. Det innebär att han vet när det är ett lämpligt tillfälle att föra fram en viss fråga från ett råd. De råd som har politiker hos sig har en fördel eftersom frågan kan gå genom dem. För de lokala råden finns möjlighet att yttra sig genom stadsdelsnämnderna.

IMG_0075

Kommunalrådet Marina Johansson, (S), önskar mycket respons från stadens alla råd.


F! Göteborg