På studiebesök

Julia Bahner om studiebesöket på Stadsbyggnadskontoret:

Just nu arbetar vi för fullt med att utveckla rosa politik som ska in i den rödgrönrosa budgeten för Göteborgs stad. Vi fullmäktigeledamöter ansvarar för var sin arbetsgrupp som fokuserar på en särskild fråga: tillgänglighet (jag), normkritisk pedagogik (Sanna), stöd till papperslösa och utsatta EU-medborgare som vistas i staden (Louise), kommunens roll som arbetsgivare (Stina) och skydd för våldsutsatta.

Det första steget i detta arbete handlar om att kartlägga hur staden arbetar med frågorna i dagsläget och utifrån det formulera idéer om hur vi tycker att det ska utvecklas. Ett led i detta är att besöka de förvaltningar, organisationer och så vidare som arbetar med frågan. Jag besökte därför Stadsbyggnadskontoret, som ansvarar för bland annat tillsyn, informera allmänheten, dialog och samverkan med ”brukarorganisationer”, planläggning och bygglov.

Eftersom Fi fick med en satsning på arbetet med enkelt avhjälpta hinder i 2015 års budget bad vi om information särskilt kring det. Det visade sig då att lagen är ganska snäv gällande vad som räknas som ett enkelt avhjälpt hinder eftersom det måste tas hänsyn till rimligheten i ekonomiska konsekvenser för näringsidkaren. Ett exempel som de tog upp var Haga Nygata med många gamla byggnader av kulturellt värde, som det bedöms är svårt att enkelt avhjälpa hinder av både kostnads- och kulturbevarandeskäl. Detta är dock en bedömningsfråga och en politisk fråga, men utifrån den syn som råder idag och som tjänstepersonerna arbetar utifrån så är det den prioriteringen som görs, det vill säga att ”alla inte kan komma in överallt”.

Fler åtgärder finns att göra på exempelvis gatumark men då är det Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen som ansvarar (så vi får boka in studiebesök där med).

IMG_1255

Den idé som vi fick under mötet var dock att vid renoveringar eller ombyggnationer då det krävs bygglov och inspektörerna märker att det skulle gå att göra tillgänglighetsskapande åtgärder, så skulle det hjälpa om det fanns ett bidrag att söka för näringsidkaren så att den inte struntar i detta pga. ekonomiska skäl. Så vi ska nu undersöka om det kan vara något att arbeta vidare med. De nämnde också att det fortfarande finns mycket okunskap kring tillgänglighetsanpassning och en informationsinsats kan därför också vara på sin plats.

Avslutningsvis kan väl sägas att det var ett informativt besök men lite nedslående också med tanke på den syn som råder. Jag kan förstå ambitionen att behålla gamla byggnader; det är fint och kulturellt och lockar turister. Men i grund och botten handlar det om människosyn: vilka vill vi ska kunna ha tillgång till olika stadsdelar? Är det viktigare med (funktionsnormativa) turister än att våra egna invånare ska kunna röra sig fritt i staden? Är fina byggnader (enligt vissa) viktigare än byggnader som alla kan ta del av? Och slutligen, vad sänder en sådan syn för signaler om delaktighet, inkludering och allas lika värde? Jag ser helt enkelt de mänskliga behoven av tillgänglighet som viktigare än behoven av att bevara gamla byggnader i exakt det skick som de en gång var (vilket inte ens stämmer eftersom de dragit in nya ledningar, el och så vidare – vad som anses vara rimliga åtgärder är med andra ord ganska godtyckligt).

Min arbetsgrupp har helt klart många utmaningar framför oss i arbetet för ett tillgängligt Göteborg!

F! Göteborg

Kommentera