Talet från första maj

För er som inte hade möjlighet att vara med när vi demonstrerade i Återtåget på första maj kommer här talet som vår talesperson för Fi Gbg, Julia Bahner, höll:

Som ni säkert har förstått har vi i Feministiskt initiativ många synpunkter på Alliansens politik ur ett feministiskt perspektiv. Jag kommer i mitt tal ge exempel på hur deras politik bidragit till att öka ojämlikheten i samhället, inte bara mellan kvinnor och män utan även för flera andra grupper som på olika sätt blir diskriminerade. Och tro mig, och tro oss, det finns mycket att säga. Mer än vad som ryms i detta tal.

Jag tänkte börja med lönerna, för det är ju ändå arbetarnas villkor som är anledningen till att vi står här idag.

Fi har granskat regeringens vårproposition och den visar att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor består, och i vissa fall försämras. Kvinnors månadslön för en heltidstjänst är i genomsnitt 85 % av männens och det har legat på ungefär samma nivå sedan 1992. Det är oacceptabelt! Vår gemensamma välfärd och stora delar av handeln och restaurangbranschen subventioneras i dag alltså genom att kvinnors arbetskraft konsekvent reas ut.

Detta handlar inte bara om pengar utan om värderingar. Varför värderas hantverkare, ingenjörer och andra mansdominerade yrken högre än kvinnodominerade yrken såsom omvårdnadspersonal och socionomer – trots att utbildningsnivån räknat i år är motsvarande eller i vissa fall tom högre för kvinnor? Hur kan det vara möjligt att ett kommunalt finansierat Park och naturjobb ger högre lön än en motsvarande kommunal tjänst inom socialtjänsten för en socionom? Det är för mig helt obegripligt.

Ett av våra förslag på hur detta kan åtgärdas är att låta staten, arbetsgivarna och männen vara med och dela på kostnaden, genom en jämställdhetsfond. Jag ska inte gå in på detaljerna men jag kan säga att fonden enligt våra beräkningar skulle kosta statskassan ca 5 miljarder kronor per år.

5 miljarder, tänker några av er nu kanske, hur mycket är det, det låter mycket? Jag ska därför ge er några exempel på några av Alliansens reformer som kostat ungefär detsamma.

Den första är också den senaste reformen, nämligen sänkningen av restaurangmomsen. Restaurangmomsen? Jag tänker istället spontant barnfattigdomen, till exempel. Men ok, en sänkning av restaurangmomsen genomfördes med argumentet att det skapar jobb. Låt mig få återkomma till hur man kan skapa jobb lite längre fram. Men först en utvikning om barnfattigdomen, som vi alltså tycker skulle vara ett angelägnare problem att åtgärda med reformer. Nej men just det, det finns ju ingen barnfattigdom i Sverige, enligt Alliansen. Och dessutom så är det bra med inkomstspridning. ”Inkomstspridning”? Jag blir så provocerad av Alliansens retorik, där barnfattigdom är lika med föräldrar som är för lata för att skaffa jobb och klassklyftor är lika med inkomstspridning. Det är också intressant hur de tillåts säga emot sig själva gång på gång – jag menar, om det inte funnits någon barnfattigdom hade det väl inte funnits någon inkomstspridning?

Jag jobbar på Institutionen för socialt arbete vid GU och vi hade för några månader sedan besök av forskaren som tillsammans med Rädda barnen genomfört de årliga undersökningarna om barnfattigdomen i Sverige. Han berättade att han år efter år berättat för våra regerande politiker om resultaten i rapporten, dvs. att barnfattigdomen i Sverige ökar för varje år och att den nu omfattar ca 13 % av alla barn  – men ingen bryr sig! Trots statistik svart på vitt så förnekar Alliansen att barnfattigdomen ens existerar. Enligt rapporten skulle det kosta ca 15 miljarder att utrota barnfattigdomen i Sverige.

En annan jämförelse är då passande nog Rut- och rotavdragen som kostade staten just 15 miljarder under 2011, enligt SCB. SCB:s granskning visar vidare att både när det gäller Rut och Rot är det Danderyd som toppar listan över dem som använder detta mest. Andra kommuner i topp är Täby och Lidingö. ”Det är vanligare att personer som har hög inkomst har de här avdragen än folk som har lägre inkomster. Även om det är billigare nu att köpa de här tjänsterna måste man ändå ha pengar”, skriver SCB.

Jag vet inte hur ni tänker, men för det första är jag helt klart emot att mina skattepengar subventionerar en reform som en majoritet av dem det kommet till del är övre medel- eller höginkomsttagare och för det andra skulle det aldrig falla mig in att lägga mina pengar på att anställa en annan kvinna, för det är det oftast, att städa mitt hem, för att jag inte har tid, för att jag gör karriär eller har småbarn. Enligt min feminism är det helt bakvänt!

Hur skulle man istället kunna lösa problemet med kvinnor, för det är ofta kvinnor, som inte har tid att ta hand om hem och barn? Vi i Fi vill göra detta genom att införa individuell föräldraförsäkring, så att båda föräldrarna tar lika stort ansvar för barn och hushållsarbete. Det tycker man att Alliansen borde gilla; att uppvärdera hemarbete så att även det kan ingå i arbetslinjen! Men vad har Alliansen gjort på detta område istället? Jo, tagit bort Försäkringskassans uppdrag att arbeta för ett jämställt föräldraskap. Och hur gjorde de detta? Jo, i smyg, utan någon som helst debatt! Plötsligt var det bara borta. Försäkringskassan var lika förvånade och dessutom förbannade då de tyckte att deras arbete med jämställdhet faktiskt gett resultat.

Vad är det för politik? Och ännu viktigare – vad är det för demokrati? Det är ju nästan Försäkringskasse-varianten av Saudiarabien-affären. Men med tanke på att Ewa Björling i den senaste intervjun på temat sa att hon inte ser några skäl att införa ett demokratikrav för vapenexport utan att det bör avgöras i varje enskilt fall, så kanske Alliansen tänker på samma sätt kring ett jämställt föräldraskap, dvs. att man inte ska sträva efter att uppnå det generellt utan att det är upp till var och en att bestämma om man tycker att det är idé. För det är ju så kränkande när man går in och pillar i familjeangelägenheter. Som om man inte gör det redan! Staten bestämmer ju redan i vilka former våra relationer är giltiga, där det exempelvis är högre värderat att vara gift än sambo. Gång på gång visar Alliansen på en oerhörd okunskap och förnekelse av strukturer!

Tack och lov har Kristdemokraterna äntligen blivit överkörda av övriga Allianspartier i kravet på tvångssterilisering vid könsbyte, men det har också tagit alldeles för lång tid. Och där har vi ännu ett exempel på hur odemokratisk Alliansen är – man låter ett parti, som knappt ens har 4 % av rösterna bakom sig, få bestämma över Socialutskottet, där många av de största och viktigaste frågorna för vår gemensamma välfärd behandlas!

En annan reform som vi tror skulle kunna hjälpa familjer som inte har tid att vara familjer för att de måste ”arbetslinja” är 6 timmars arbetsdag. Med en förkortad arbetsdag skulle fler kunna dela på det arbete som finns. Arbetstidsförkortning skulle också leda till mindre stress och bättre hälsa på sikt, speciellt för kvinnor inom handel, städ och vård, som är de som i dag är mest långtidssjukskrivna.

Visste ni att förra året jobbade svenskarna motsvarande 115 000 heltidstjänster i övertid, enligt en kartläggning av TCO. Och det är bara den betalda övertiden. Till det kommer också 25 000 heltidstjänster i obetald övertid. Enligt kartläggningen är det medlemmarna i LO som arbetar minst övertid, och nästan inte obetalt alls. Manliga privattjänstemän arbetar mest betald övertid medan akademiker i privat och offentlig sektor arbetar mest övertid obetalt. Man kan ju fråga sig hur detta går ihop med arbetslinjen – varför tvingar man inte dessa arbetsgivare att nyanställa istället för att slita ut? Nej, men det skulle ju gynna kvinnor, kanske särskilt kvinnor i offentlig sektor – och det är väl onödigt.

En annan sak som berördes i vårbudgeten var att andelen utrikesfödda som är fattiga ökar. Tiondelen med lägst inkomster har minskat sina inkomster med 1,4 procent under perioden. Regeringen menar att det beror på den stora andelen utrikesfödda som befinner sig i den gruppen och att om utrikesfödda inte räknas med blir siffran betydligt bättre. Jaha, så nu ska man inte räkna med de fattiga för att de förstör statistiken? Nej, det är klart, då blir det genast mycket enklare att visa på tillväxt och att fattigdom inte existerar i Sverige.

Ett annat problem med de utrikesfödda är att de har anhöriga. Tobias Billström tycker ju att de kostar för mycket och att lagen därför är bra som den är. Det skulle ju kosta flera miljarder det där. Hur var det nu igen med de där miljarderna vi inte har råd med?

Inte heller sjukvård har vi råd med för de utrikesfödda, närmare bestämt för asylsökande och papperslösa, som lever i vårt land och ofta gör de jobb som ingen annan vill ha, typ städa McDonalds på nätterna, 7 dagar i veckan – McDonalds, som för övrigt är Moderaternas kompisar. Nej, vård för dem, usch! Det måste vi utreda vidare, sa Billström förra veckan, kanske tar det till år 2014. Jag undrar liksom, vad är det som ska utredas? Om nu Moderaterna älskar människor, som ju är deras senaste slogan, borde det inte betyda att människor bör få vård om de behöver? Nej, det är nog lite selektivt det där med vilka människor man älskar.

Det verkar inte heller gälla människor med funktionsnedsättning. T.ex. har en av fem personer med funktionsnedsättning fått färre timmar eller helt indragen personlig assistans. Socialstyrelsens senaste rapport Alltjämt ojämt från 2010 visar på stora skillnader i levnadsförhållanden mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt. Det gäller samtliga undersökta områden – utbildning, arbete, ekonomi, aktiv fritid och hälsa. Detta är en av de osynligaste grupperna med fattiga i vårt samhälle.

Det är så synd om Alliansen också för den är splittrad när det gäller handikapporganisationernas krav på att otillgänglighet ska klassas som diskriminering och därmed vara lagbrott. Vad är det att vara splittrad över, undrar jag? Är det så svårt att se nyttan av att alla människor har möjlighet att ta sig runt i och ta del av samhället? Fredrik Reinfeldt uttalade sig i frågan och sa att ja, funktionshindrade är ju en stor grupp som behöver komma in på arbetsmarknaden, men att denna reform skulle kosta för mycket. Detta leder till att endast 10 % har arbete, jämfört med befolkningen i övrigt där det är 80 %. Arbetslinjen verkar vara inkonsekvent tycker jag. Nej, välfärdslinjen är den jag – och Fi – förespråkar!

[slideshow]

F! Göteborg

Kommentera